Bloggen har flyttat

Som ni märker har det inte hänt mycket här sedan förra året. Detta beror på att den här bloggen har har slagits ihop med min andra blogg och tillsammans bildar de alkb, som står för Annikas litteratur och kulturblogg.

Den här bloggen kommer således ej längre att uppdateras (om man bortser från twitter-updates), men den får dock ligga kvar ute i etern i alla fall ett tag till då jag inte har flyttat över inläggen till den nya bloggen.

Väl mött

Stieg Larsson

Det är inte klokt hur stor Stieg Larsson har blivit. Bloggarna, såväl svenska som utländska, fullkomligt svämmar över av inlägg om hans böcker och numera även filmer.

Senast i raden är DJs Krimiblog som har gjort en jämförelse mellan de amerikanska, franska, danska, svenska och de brittiska omslagen till Larssons triologi. Riktigt roligt att se hur olika förlag tolkar innehållet i boken för att sedan göra ett "passande" omslag.

Samlingssajt för bokbloggar

I fall ni inte har upptäckt bokbloggar.nu ännu så råder jag er att förära sajten med ett besök. Där finns en mängd bokbloggar listade och en hel del av dem är riktiga guldkorn.

Recension: Da Capo av Ed McBain

Författare: Ed McBain
Originalets titel: Fiddlers
Utgivningsår: 2005 (2008 i Sverige)
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 248
Mitt betyg: 1



En efter en faller offren för Glockmannens kulor. Han skjuter dem med två kulor i huvudet efter att han har presenterat sig som Chuck för sina offer. Till en början verkar ingen av dem ha några som helst beröringspunkter med varandra och poliserna på 87:e distriktet står helt handfallna.

Handlingen är lika tunn som antalet sidor mellan pärmarna. Inte en enda gång blir det ens lite spännande. Glockmannen går och skjuter ihjäl människor till höger och vänster och poliserna lufsar fram utan ett enda spår. Sen då? Ingenting alls! Inga ledtrådar till gärningsmannens motiv presenteras, ej heller inbjuds man som läsare till att lära känna huvudpersonerna. Det här är det närmaste en "än sen då"-upplevelse jag någonsin har kommit.
Hur Daily Mirror kan säga att "McBain är den odiskutable mästaren. Ingen gör det bättre" är för mig en gåta. Det här var den första boken jag har läst av McBain och det är definitivt också den sista.

Underbara Hanna Hellqvist har förlorat sin pappa

Jag kom att älska Hanna Hellqvist under hennes medverkan i Morgonpasset i p3. Ända sedan jag fick upp öronen för Martina, Kodjo och Hanna har jag maniskt följt deras program. Varje vardagsmorgon med start 6.33 har jag bänkat mig framför radion och njutit av varenda sekund. Om jag mot all förmodan skulle ha missat ett avsnitt tog igen det vid första bästa tillfälle genom att använda mig av tjänsten Lyssna igen. I morgon, den 17 augusti, är det säsongspremiär. Jag längtar!

En stående gäst i studion var Hannas pappa. Han bjöds in för att diskutera någonting speciellt som hade hänt i Hannas liv. En sådan gång var i samband med releasen av hennes bok Karlstad zoologiska som handlar om hennes pappa.

Nu har hon förlorat honom. I sin krönika berättar Hanna om hur hon hittade sin pappa död i lägenheten. jag vet inte vad jag ska säga annat än att jag lider med henne. Jag vet hur det känns att förlora en förälder. Det är aldrig lätt, men på något vis så går livet vidare.

Reension: Under skalbaggens bo av Mary Willis Walker

Elva skolbarn och busschauffören Walter Demming kidnappas av den fanatiske sektmedlemmen Samuel Mordokai. De hålls som gisslan i en nedgrävd buss under en lada och nedräkningen har börjat.

Mordokai är övertygad om att jorden kommer att gå under. Gisslan ska "renas" innan detta sker: den enda mat som de får äta är flingor och mjölk, mediciner är inte tillåtna och varje dag får de stå ut med Mordokais timslånga predikningar. FBI:s medlare arbetar förgäves för att få Mordokai att ta reson: han tänker under inga omständigheter släppa sina "oskyldiga lamm".

Då kommer kriminalreportern Molly Cates in i bilden. Tillsammans med en pensionerad polishund, Vietnamveteranen Jake Alesky och Walters granne Theodora Shea, samt en nunna omskolad till FBI-agent tar Molly allt större risker för att frita gisslan innan det är för sent.

Mina tankar

Boken är bitvis riktigt spännande. Walker har gjort ett fantastiskt porträtt av Mordokai och det är lätt att förstå den desperation som gisslan måste ha känt i hans våld. Tyvärr tappar handlingen fart för varje gång som Walter Demming berättar ett avsnitt av sagan om kalkongamen Jacksonville. De här partierna är alltför långa och alltför många. Dessutom tycker jag det är synd att man inte får följa med lite mer i FBI:s försök med att frita gisslan. Deras arbete nämns bara lite som i förbi farten och det gör att jag som läsare, inte känner att jag är delaktig i vad de gör eller hur de gör det.

Betyg: 3

Patient 67 av Dennis Lehane blir film

Boken Patient 67 av Dennis Lehane har filmatiserats. Ta en titt på trailern till Shutter Island. Filmen med Leonardo DiCaprio har Sverigepremiär den 2 oktober i år.