söndag 4 oktober 2009

Stieg Larsson

Det är inte klokt hur stor Stieg Larsson har blivit. Bloggarna, såväl svenska som utländska, fullkomligt svämmar över av inlägg om hans böcker och numera även filmer.

Senast i raden är DJs Krimiblog som har gjort en jämförelse mellan de amerikanska, franska, danska, svenska och de brittiska omslagen till Larssons triologi. Riktigt roligt att se hur olika förlag tolkar innehållet i boken för att sedan göra ett "passande" omslag.

torsdag 17 september 2009

Samlingssajt för bokbloggar

I fall ni inte har upptäckt bokbloggar.nu ännu så råder jag er att förära sajten med ett besök. Där finns en mängd bokbloggar listade och en hel del av dem är riktiga guldkorn.

lördag 12 september 2009

Recension: Da Capo av Ed McBain

Författare: Ed McBain
Originalets titel: Fiddlers
Utgivningsår: 2005 (2008 i Sverige)
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 248
Mitt betyg: 1



En efter en faller offren för Glockmannens kulor. Han skjuter dem med två kulor i huvudet efter att han har presenterat sig som Chuck för sina offer. Till en början verkar ingen av dem ha några som helst beröringspunkter med varandra och poliserna på 87:e distriktet står helt handfallna.

Handlingen är lika tunn som antalet sidor mellan pärmarna. Inte en enda gång blir det ens lite spännande. Glockmannen går och skjuter ihjäl människor till höger och vänster och poliserna lufsar fram utan ett enda spår. Sen då? Ingenting alls! Inga ledtrådar till gärningsmannens motiv presenteras, ej heller inbjuds man som läsare till att lära känna huvudpersonerna. Det här är det närmaste en "än sen då"-upplevelse jag någonsin har kommit.
Hur Daily Mirror kan säga att "McBain är den odiskutable mästaren. Ingen gör det bättre" är för mig en gåta. Det här var den första boken jag har läst av McBain och det är definitivt också den sista.

söndag 16 augusti 2009

Underbara Hanna Hellqvist har förlorat sin pappa

Jag kom att älska Hanna Hellqvist under hennes medverkan i Morgonpasset i p3. Ända sedan jag fick upp öronen för Martina, Kodjo och Hanna har jag maniskt följt deras program. Varje vardagsmorgon med start 6.33 har jag bänkat mig framför radion och njutit av varenda sekund. Om jag mot all förmodan skulle ha missat ett avsnitt tog igen det vid första bästa tillfälle genom att använda mig av tjänsten Lyssna igen. I morgon, den 17 augusti, är det säsongspremiär. Jag längtar!

En stående gäst i studion var Hannas pappa. Han bjöds in för att diskutera någonting speciellt som hade hänt i Hannas liv. En sådan gång var i samband med releasen av hennes bok Karlstad zoologiska som handlar om hennes pappa.

Nu har hon förlorat honom. I sin krönika berättar Hanna om hur hon hittade sin pappa död i lägenheten. jag vet inte vad jag ska säga annat än att jag lider med henne. Jag vet hur det känns att förlora en förälder. Det är aldrig lätt, men på något vis så går livet vidare.

lördag 15 augusti 2009

Reension: Under skalbaggens bo av Mary Willis Walker

Elva skolbarn och busschauffören Walter Demming kidnappas av den fanatiske sektmedlemmen Samuel Mordokai. De hålls som gisslan i en nedgrävd buss under en lada och nedräkningen har börjat.

Mordokai är övertygad om att jorden kommer att gå under. Gisslan ska "renas" innan detta sker: den enda mat som de får äta är flingor och mjölk, mediciner är inte tillåtna och varje dag får de stå ut med Mordokais timslånga predikningar. FBI:s medlare arbetar förgäves för att få Mordokai att ta reson: han tänker under inga omständigheter släppa sina "oskyldiga lamm".

Då kommer kriminalreportern Molly Cates in i bilden. Tillsammans med en pensionerad polishund, Vietnamveteranen Jake Alesky och Walters granne Theodora Shea, samt en nunna omskolad till FBI-agent tar Molly allt större risker för att frita gisslan innan det är för sent.

Mina tankar

Boken är bitvis riktigt spännande. Walker har gjort ett fantastiskt porträtt av Mordokai och det är lätt att förstå den desperation som gisslan måste ha känt i hans våld. Tyvärr tappar handlingen fart för varje gång som Walter Demming berättar ett avsnitt av sagan om kalkongamen Jacksonville. De här partierna är alltför långa och alltför många. Dessutom tycker jag det är synd att man inte får följa med lite mer i FBI:s försök med att frita gisslan. Deras arbete nämns bara lite som i förbi farten och det gör att jag som läsare, inte känner att jag är delaktig i vad de gör eller hur de gör det.

Betyg: 3

Patient 67 av Dennis Lehane blir film

Boken Patient 67 av Dennis Lehane har filmatiserats. Ta en titt på trailern till Shutter Island. Filmen med Leonardo DiCaprio har Sverigepremiär den 2 oktober i år.

Hemma igen!

I går kväll kom jag hem efter att ha hjälpt min dotter att flytta. Det känns onekligen lite tomt med bara en dotter hemma. Jag är övertygad om att det kommer att ta lite tid innan jag har vant mig. Saknar henne gör jag då i alla fall!

Då jag inte hade sovit mer än tre timmar under resan som tog hela 22 timmar har det varit tyst på bloggen ända fram tills nu när allt ska återgå till det normala.

Vi hörs alldeles strax igen!

söndag 9 augusti 2009

Bloggpaus p.g.a. flytt

I dag åker jag till södra Sverige för att hjälpa min dotter att flytta hemifrån .... snyft!
När jag kommer tillbaka den 14 augusti står bl.a. en recension av Under skalbaggens bo av Mary Willis Walker på programmet.


Ha det bra tills vi hörs igen!

torsdag 6 augusti 2009

Min nygamla blogg

Härmed finns Annikas litteraturblogg i en ny tappning. Ni som följde min blogg via Aftonbladet kommer att känna igen inläggen till och med posten om Peter James och hans bok Ett snyggt lik". Om det är något inlägg ni saknar beror det på att jag passade på att städa bort en del inlägg: framför allt de som i dag är helt inaktuella, men också recensioner av böcker som jag inte alls har någon relation till i dag. Jag ansåg inte att det var värt att offra tid på att ta med böcker som i bästa fall skulle få en etta i betyg, eller författare vars böcker jag inte skulle kunna tänka mig att läsa fler av.

När jag satt och flyttade inläggen emellan bloggarna slog det mig hur oerhört trista en del av mina inlägg, framför allt i början, var. (En del finns fortfarande kvar till allmän beskådan). En del gånger berodde det nog mer på tidsbrist än på något annat, men den största boven i dramat var nog att jag helt enkelt inte hade kunskapen om hur man skriver ett intressant inlägg. Som tur är, är bloggen ett forum där man har stora möjligheter att utveckla sitt eget skrivande.

Parallellt med den här bloggen driver jag Annikas litteratur och kulturblogg (alkb.se). Den är helt och hållet intriktad på den brittiska litteraturen. I den här bloggen kommer jag att skriva om all annan litteratur jag läser, samt mina tankar om skrivande: såväl mitt egna som andras.


Jag önskar alla läsare, gamla som nya, välkomna hit!

söndag 21 juni 2009

Ett snyggt lik av Peter James

"Ett snyggt lik" är Peter James andra bok om kommissarie Roy Grace. En skalbagge, cd skiva och en viss syra innehar viktiga roller i den här boken som inbjuder till "nagelbitarspänning". På Peter James hemsida står att läsa att han har skrivit fem böcker, vilket gläder mig. Han har raskt klivit upp på min prispall av för mig nya och duktiga författare.

Till er som twittrar: Det gör Peter James också!

fredag 19 juni 2009

Stråk av rött av Elizabeth George

Elizabeth George är - som de flesta nog vet - en amerikansk författare som har Thomas Lynley och Barbara Havers i huvudrollen. Så även i "Stråk av rött".

Kommissarie Thomas Lynley har i sorgen efter sin mördade hustru gett sig av på vandring längs Cornwalls klippiga kust. Han har givit sig iväg utan identitetshandlingar och sin polisbricka har han lagt åt sidan. På sin väg uppför de slippriga stigarna råkar han på en kropp som ser ut att ha fallit från en hög klippa ovanför. Detta får Lynleys polisinstinkter att väckas till liv och han tar sig så småningom till en ensligt belägen stuga där han slår larm. För det är ett mord, det ser ut att vara ett simpelt sådant, men som i de riktigt bra och sinnrika mordhistorierna är det inte så enkelt som det vid första anblicken synes var.

Såväl miljö- som personbeskrivningarna är fullkomligt lysande. Intrigen är uppbyggd på ett genialt sätt. Trots att boken är en tegelsten (701) sidor så blir det aldrig långtråkigt. Cliffhangers finns det gott om. Man måste helt enkelt fortsätta att vända blad för att få reda på hur det hela slutar. Strålande!!

fredag 5 juni 2009

Svart som synden av Stephen Booth

Stephen Booth har allt: hans böcker är spännande, intrigerna är väl underbyggda, person- och miljöbeskrivningarna är outstanding, och sist men inte minst är språket helt fantastiskt.

"Svart som synden" är den åttonde boken i raden om poliserna Diane Fry och Ben Cooper. När en byggjobbare ska gräva ett dike för att sätta upp en mur gör han en fasansfull upptäckt: i leran ligger en hand från en människa. När polisen letar efter ledtrådar upptäcks ytterligare ett lik. Kropparna hade dock begravts vid två olika tillfällen. Upptäckten görs på gården Pity Wood, som är känd för att under många års tid ha utnyttjat fattiga invandrare som arbetskraft. Ledtrådarna är få. Fry och Cooper intervjuar lokalbefolkningen för att få fram gårdens historia. De är dock inte särskilt samarbetsvilliga.

Betyg: 4

måndag 1 juni 2009

Bränningen av Minette Walters

För några år sedan slukade jag böcker skrivna av Minette Walters. Jag tyckte att de var otroligt spännande och kunde knappt slita mig i från dem. Titlar värda att nämnas är bl.a. "Iskällaren", "Skulptrisen", "Mörkt rum", "Eko" och "Dödlig list". Nu har jag återupptäckt denna utmärkta brittiska författare. Boken "Bränningen" är ett gastkramande drama som inleds med att en svårt sargad kvinnokropp flyter i land på en enslig strand. Senare hittas hennes dotter, ensam och övergiven. Frågor som polisen brottas med är: Varför mördades kvinnan? Varför skonades hennes dotter som troligtvis bevittnade mordet? Misstankarna riktas i sedvanlig ordning på den som stod offret närmast: hennes man. Men även en viss skådespelare får blickarna på sig.

Betyg: 4

fredag 29 maj 2009

Det onda hjärtat av Lesley Horton

"Det onda hjärtat" handlar om mordet på Dianne Ingleby som mördas på väg hem från dotterns födelsedag. Kriminalkommissarie Handford och kriminalassistent Ali tar upp jakten på mördaren. Frågan de hela tiden ställer sig är om inte kulan egentligen var ämnad för Diannes make, Maurice, som är en byggnadsentreprenör med många fiender.

Som vanligt har Lesley Horton lyckats skriva en briljant skildring av spänningarna mellan vita och asiatiska grupper i samhället Bradford.

Betyg: 4

tisdag 26 maj 2009

Levande begravd av Peter James

Jag fick höra talas om Peter James och hans "Levande begravd" via min bror. Han sade att "det är en ruskigt spännande bok." Då vi har ganska lika smak när det gäller litteratur misstrodde jag inte det för ett ögonblick. MEN att den skulle vara en riktigt nagelbitare, det hade jag inte räknat med. Spänningen börjar redan från sid 1 och den håller läsaren i ett fast grepp ända tills sista sidan är läst.

"Levande begravd" handlar om Michael Harrison som ska få betalt för gammal ost på hans svensexa. Han och hans kompisar beger sig ut på en pubrunda för att sedan åka ut i skogen. Han blir placerad i en kista - med fastskruvat lock - och nedsänkt i jorden. Det enda han får med sig ner i underjorden är en ficklampa, en tidning och en flaska whiskey. På väg tillbaka till puben kraschar hans kompisar med bilen och Michael lämnas ensam i kistan som långsamt tar in vatten.

Det är endast tre dagar kvar tills bröllopet ska gå av stapeln. Ashley Harper - Michaels fästmö - tar kontakt med kommissarie Roy Grace som sätter igång sökandet efter honom. Den som bäst borde veta var Michael befinner sig säger ingenting alls. Han har nämligen mest att vinna på att Michael aldrig återfinns.

Betyg: 5

Hotet av Michael Connolley

Michael Connelly har gjort det igen. Han har skrivit en bok full med spänning, snabba intriger, överraskande vändningar och ett högt tempo. Precis som vanligt är det Harry Bosch som innehar huvudrollen. Denna gång ska han försöka klara upp en avrättning där liket har fallit offer för två kulor i nacken. Kort efter mordet får Bosch reda på att en tunna med dödligt cesium har stulits och hamnat i orätta händer. Hela staden riskerar att förgiftas av det radioaktiva ämnet. Inte nog med att Bosch måste göra allt som står i hans makt för att kunna lösa det här mordet. Han måste dessutom slåss med FBI:s Tactical Intelligence-avdelning med agent Walling i spetsen.

Betyg: 4

söndag 3 maj 2009

I skydd av mörkret av Stephen Booth

"I skydd av mörkret" är Stephen Booth sjunde roman om de båda poliserna Diane Fry och Ben Cooper. Två barn och en kvinna hittas döda i en till synes vanlig villabrand. Ett trasigt fönster väcker dock starka misstankar hos Diane Fry som ber om tillåtelse av sin befälhavare att få undersöka branden närmare. En äldra kvinna - Rose Shepard - lever en skyddad tillvaro i en liten by i närheten. När brevbäraren har en leverans till Shepard upptäcker han att hon inte har tagit in posten från föregående dag. Han pratar med en bonde som lovar att hålla ögonen öppna. När han upptäcker ett öppet fönster på övervåningen kontaktar hn polisen som hittar henne mördad i hennes sovrum. Ben Cooper tar ivrigt tag i fallet i vilket han ofta stöter på patrull eftersom ingen tycks veta någonting om henne. Copper och Fry nystar i fallen från varsin ända och slutligen upptäcker de att fallen har ett samband.

Det här är en deckare i samma anda som de tidigare böckerna som Booth har skrivit. Den är spännande, intrigen är tät, dialogerna är komponerade med precision och miljöbeskrivningarna är helt enkelt superbra.

Betyg: 5

söndag 26 april 2009

Dödens plats av Stephen Booth

I Stephen Booth´s roman "Dödens plats" får läsaren stifta bekantskap med dödsklockan - en klocka som talar om när man ska dö. Denna klocka finns faktiskt på riktigt. Fastän jag inte är direkt skrockfull så vågar jag inte själv testa den. För er med starkare nerver eller en mer än lovlig nyfikenhet så hittar ni dödsklockan på nätet.

I dödens plats kämpar Diane Fry med en anonym person som lämnar telefonmeddelanden om ett mord som snart ska ske. Fry tar det inte på allvar förrän en ung kvinna kidnappas och spårlöst försvinner. Samtidigt fösöker Cooper identifiera ett skelett som har påträffats i skogen. Ganska snart dyker det upp kopplingar mellan de båda polisernas fall.

Återigen har Booth skrivit en tät roman med mycket spänning, härliga dialoger och humor. Eftersom döden och ett visst krematorium tar ett stort utrymme i den här boken är det svårt att undvika kopplingar till bibeln. Det är just de avsnitten som är så förtvivlat roliga eftersom Booth har en härlig distans. I boken visar Coopers katt Randy stolt upp sitt byte i form av en mus. Cooper lånar sig en bibel och sedan följer följande avsnitt: "Han [Cooper] suckade och ställde ifrån sig ölen. Randy blev nyfiken på detta ovanliga beteende och kom och lade sig på mattan. "Det är Bibeln", sa Cooper. "Den borde du läsa. Då kanske du lär dig något. ´Du skall icke döda` till att börja med." (Dödens plats, s. 331) Hilarious!!

onsdag 22 april 2009

Diagnos Gisslan av Peter Gissy

"Diagnos: Gisslan" är Peter Gissys nionde kriminalroman i Göteborgsmiljö. Den handlar om ett bankrån som går snett. Då polisen lyckas skjuta sönder däcken på flyktbilen tvingas de till att snabbt få tag på ett nytt fordon. De får tag på en Mercedes på en bensinstation och de tar bilens ägare med sig: Robert Krügers svärfar Sven. Han lider av svåra hjärtproblem så polisen måste jobba snabbt för att hitta rånarna och Sven. Under tiden som jakten fortskrider dör fler offer och Robert Krüger känner sig tvingad att gå bakom ryggen på polisen och gå med på rånarnas krav om en ansenlig summa pengar.

Jag har läst flera böcker av Peter Gissy och de håller en ganska bra klass. Jag räknar dock inte in honom bland de allra bästa. Det finns såväl svenska som utländska författare som ligger steget före såväl vad gäller intrig, spänning som miljö- och personbeskrivningar. Nu håller jag på att läsa "Equinox" av Michael White och trots att jag bara har läst ett par kapitel så går det en kall kår bakom ryggraden bara jag tänker på den boken. Spännande, spännande!

tisdag 21 april 2009

Stephen Booth x 2

Stephen Booth befäster sin ställning som min absoluta favoritförfattare. Han har ett sätt att uttrycka sig som jag inte kan sluta att beundra och hans sätt att berätta sin historia är i absolut världsklass. Här följer ett smakprov på hans helt underbara språk:

"Ibland uttalade han [Page] bokstaven "t" på ett speciellt sätt med tungan mot tänderna. Det hördes tydligt i ord som "stund" och "tålamod". Cooper fann det distraherande och började lyssna noggrannare för att försöka upptäcka ett mönster. Han märkte snart att ljudet bara kom om ordet avslutade en mening. Resultatet blev en extra betoning, som om han uttalade punkten efter meningens slut. Varje gång han hörde det föreställde han sig hur Page spottade ut ett utropstecken, som en bit äppelskal som fastnat mellan tänderna" (Ett sista andetag, s.131)

Helt underbart eller vad tycker ni?

De två senast "Booth deckare" som jag har läst heter "Blindspel" och "Ett sista andetag" och som vanligt utspelar sig handlingen i Peak District. I "Blindspel" är en ung tjej, Emma, försvunnen sedan två år. När en man som växt upp i samma by brutalt mördas kopplas de båda fallen ihop. Fry och Cooper är övertygade om att byborna vet mer om vad som har hänt än vad de låtsas om.

Mansell Quinn dömdes till livstids fängelse för mord på hans älskarinna. Efter knappt 14 år blir han villkorligt frigiven och han tycks vara uppslukad av jordens yta. Kort efter hans frigivning mördas Quinns exfru och Fry och Cooper förstår att Quinn är ute efter hämd. Det blir en katt och råtta lek som intensifieras när Cooper får reda på att det var hans far, Joe Cooper, som satte Quinn bakom galler. I "Ett sista andetag" spelar även just andetagen en viss betydelse.

Båda böckerna är mycket läsvärda!!

söndag 12 april 2009

Den svarta linjen av Jean-Christophe Grangé

Som jag skrev i ett tidigare inlägg är " Den svarta linjen" skriven av Jean-Christophe Grangé en rysligt spännande deckare. Den börjar lite trevande för att undan för undan öka tempot och formligen explodera på slutet.

Den handlar om Jaques Reverdi som arresteras i Malaysia misstänkt för ett antal kvinnomord. Journalisten Marc Dupeyrat blir besatt av att komma under ytan på seriemördarens personlighet. För att lyckas med detta utger han sig för att vara en kvinna. Han lånar namnet Elisabeth av en svensk turist och för att ge namnet ett ansikte använder han bilden av en modell, Khadidja. I början är Reverdi inte ett dugg intresserad av någon brevväxling, men till slut går han med på det. Efter ett tag åker Marc till Asien för att följa i mördarens spår. Under en förflyttning från fängelset till en förhörslokal lyckas Reverdi rymma. Mardrömmen för Marc och Khadidja tar sin början.

På en skala mellan 1 till 5 skulle jag ge den en 4. Oliiidligt spännande!

måndag 6 april 2009

Den svarta linjen av Jean-Christophe Grangé

Jag håller nu på att läsa en ruskigt spännande deckare. Den heter "Den svarta linjen" och är skriven av Jean-Christophe Grangé. Boken handlar om den före detta sportdykningsmästaren - Jacques Reverdi - som arresteras i Malaysia för att ha knivmördat flera unga kvinnor. Journalisten Marc som blir besatt av seriemördarnas personlighet bestämmer sig för att få till en intervju med honom. När han pratade med en journalistkollega i Malaysia får han veta att enda sättet för honom att få till stånd en intervju är att spela på Reverdis svagaste punkt: kvinnor. Marc bestämmer sig för att presentera sig som Elisabeth för att försöka vinna hans förtroende.

Längre har jag inte hunnit men det kryper i kroppen av spänning ..... fortsättning följer när jag har läst ut den.

onsdag 1 april 2009

Iskallt spår av Stephen Booth

Stephen Booth har gjort det igen! Iskallt spår är en tät deckare med oerhört välskrivna miljöbeskrivningar, intressanta personskildringar och en iskall intrig.

På kort tid hittas tre lik: Marie Tennant som till synes har tagit självmord, i ett gammalt bombplan hittas ett spädbarnslik och vid en vägkant hittas kroppen av ett manslik. Parallellt med utredningen - som leds av Diane Fry - gör Ben Cooper sina egna små utflykter och verkar vara mer intresserad av att hjälpa Alison Morrissey som vill få reda på vad som egentligen hände då hennes morfar försvann spårlöst en vinterdag 1945. Kan det möjligtvis vara så att händelserna har ett samband?

Det här är tredje boken jag läser och det är definitivt inte den sista. Han är helt klart en lysande stjärna på världens deckarhimmel.

onsdag 25 mars 2009

Jag ska hitta dig en dag av Joy Fielding

För några år sedan slukade jag allt jag kunde komma över av Joy Fielding. "Bilden av en främling", "Ingen återvändo", "Hotet från en okänd", "När skymningen faller" och "Viskningar och lögner" avverkades i snabb takt. När jag hade läst ut sista boken i raden kände jag mig dock ganska mätt. Detta trots att hennes böcker är förknippade med nagelbitarspänning, oväntade vändningar i intrigen och ren och skär psykologi. Varför? Jo, det finns ett tema som hela tiden återkommer i hennes böcker: den ensamstående kvinnan som har flytt från sitt gamla liv och skapat sig en ny existens. Sedan kommer exmannen, en seriemördare eller likande och vänder upp och ner på kvinnans nya tillvaro. Så även i hennes roman "Jag ska hitta dig en dag".

Jamie Kellogg träffar Ralph Fisher på en bar och de hamnar i säng. Hon tror sig ha hittat mannen i sitt liv: han är öm, sexig, han lyssnar och han är något av en äventyrare. Ganska snart efter deras första möte övertalar han Jamie att följa med honom på en resa. Målet för resan är Mad River Road där Ralphs exfru lever under skyddad identitet, livrädd för att hittas. Resan börjar som ett romantisk äventyr men under resans gång förändras Ralph och den blir till en mardröm för Jamie.

Mord, spänning och hämnd utlovas!

fredag 20 mars 2009

Bibliotekshotell?

Ja, det är faktiskt sant! I New York finns det faktiskt ett sådant hotell på Madison Avenue. Våningarna är ordnade efter ämnen som litteratur, historia, konst, religion med mera. Rum nummer 8000.004 representerar drama och på rum 800.001 finns den erotiska litteraturen, bara för att nämna två exempel.

Låter det intressant? Gå in på libraryhotel för mer information.

söndag 8 mars 2009

I djävulens spår av Jean-Christophe Grangé

Jean-Christophe Grangé har lyckats igen. I djävulens spår är en teologisk thriller som innehåller det mesta: demoner, lömska präster, satanister, lönnmördare och inte minst den ständiga kampen mellan det onda och det goda.

Mathieu Durey har ett förflutet inom den katolska kyrkan men arbetar numera som intendent vid kriminalpolisen i Paris. Han är aktivt troende och han går i kyrkan regelbundet. Hans personliga sätt att tjäna gud är att bekämpa den mänskliga ondskan: mord, misshandel och grymhet.

Under de tidiga skolåren mötte Mathieu Luc Soybeyras. De följdes sedan åt genom livet: från skolorna, till prästseminariet och de båda kom senare att arbeta vid polisen. Luc var övertygad om att djäuvlen existerade medan Mathiue ansåg att onskan var människans eget verk.

När Luc försöker ta livet av sig och ligger i koma vänds Mathiues tillvaro upp och ned. Han vet att Luc aldrig skulle kunna utföra dödssynden att begå självmord. Här börjar Mathiues jakt på ondskan. Han stöter på flera offer som har varit kliniskt döda men som läkarna har lyckats återuppliva. Deras nära-döden-upplevelse innehåller kunskaper om andra sidan som vanliga människor saknar: kunskaper från Lucifers sida.

Jakten på sanningen går genom Frankrike, Sicilien, Rom och till Vatikanens stängda bibliotek och läsaren rycks med i det aldrig sinande tempot.

Det är helt klart en läsvärd bok! Jag måste dock lyfta ett varningens finger till kräsmagade läsare där ute: tycker ni att maskar, flugor och en människas inre beståndsdelar är äckliga gör ni bäst att låta den stå kvar på hyllan och läsa någonting annat. Till er andra kan jag bara säga: god läsning!

tisdag 24 februari 2009

Det lömska nätet av Helene Tursten

"Det lömska nätet" är den åttonde boken med kriminalinspektör Irene Huss i huvudrollen. En byggfirma upptäcker ett lik när de håller på att riva en nedbrunnen gammal kåk. Det visar sig vara Mats Persson som spårlöst försvann en novemberkväll 1983. Samtidigt som cold case-avdelningen, med Irene Huss gamla chef Sven Andersson i spetsen, tar sig an fallet, råder stor arbetsbelastning på våldsroteln. En kille som de döper till "mr Groomer" har på kort tid dödat två tonårsflickor, och de arbetar förtvivlat för att förhindra att han ska hinna skörda fler offer innan de har honom fast.

Boken är läsvärd om än inte lika spännande som t.ex. "Tatuerad torso", "Glasdjävulen" och "Den krossade tanghästen"

Den sistnämnda är för övrigt Helene Turstens första bok i serien om Irene Huss. I en intervju i tidningen DAST berättar hon att hon ville göra ett så trovärdigt porträtt som möjligt av en kvinnlig polis som kämpar mot den manliga hierarkin på en polisstation. Enligt Tursten kan de oregelbundna arbetstiderna skapa problem för en kvinna i chefsposition. Ännu svårare blir det om kvinnan dessutom är gift och har barn, då krävs det att partnern kan ställa upp, vilket Irene Huss man Krister gör.

Irene Huss utövar kampsport: en egenskap Tursten har "lånat" från sin man som tränade sådant när han jobbade som polis i Göteborg. Tursten nämner också att det faktiskt finns en kvinnlig polis som har svart bälte i Sverige.

Tursten nämner att hon är ordblind vilket hon kompenserar med ett fotografiskt minne. Det var något hon hade stor nytta av när hon gick i skolan: hon memorerade allt hon hade lärt sig. Blev hon dock det minsta tveksam var det kört, säger hon. Det är inte bara dyslexin, ett funktionshinder som enligt Tursten är vanligt bland författare, som har drabbat henne. Hon lider även av en sjukdom som heter Primärt Sjögrens syndrom. När sjukdomen slog till mot händer och leder kunde hon inte längre arbeta som tandläkare. Enligt Tursten var det patientföreningen med 900 medlemmar som fick henne att börja skriva. Hon säger att hon alltid skriver två timmar om dagen, och att allt finns i huvudet. Hon skriver aldrig några lappar för att komma ihåg detaljer i intrigen: hon ser istället alla scener framför sig och hon hör alla repliker. Hon behöver aldrig sitta framför en tom skärm och fundera.

Scenen i boken "Den krossade tanghästen" där ett par MC-killar ställer sig och urinerar på Irene Huss är också taget ur verkligheten. När familjens hund var valp kom en stor labrador och lyfte på benet och kissade på honom, säger Irene.

Källa: www.dast.nu

fredag 20 februari 2009

Blunddockan av Jeffery Deaver

När jag äntligen hade fått "Blunddockan" av Jeffery Deaver i min hand började jag med intresse att läsa baksidetexten. Redan där började jag misstänka att jag skulle bli besviken. Där står bl.a. "I Blunddockan introduceras förhörsledaren Kathryn Dance. Hon gästspelade som konsult åt självaste Lincoln Rhyme i Tid att dö men här har hon huvudrollen."

Såväl Lincoln Rhyme som hans flickvän/partner Amelia Sachs lyser med sin frånvaro, och de är ju de som jag har "lärt känna" som jag vill läsa om, inte någon expert på förhör och kinesik (kroppsspråk). Dessutom känner jag inte alls igen Deavers språk: det finns en hel uppsjö av beskrivande pauser och irriterande paranteser som gör att flytet i läsningen och spänningen i intrigen går helt förlorade.

Jag slutade läsa efter ca 8 kapitel och jag har bara en sak att säga: fy vilken besvikelse!

måndag 16 februari 2009

Jungfrudansen av Stephen Booth

Normalt sett tycker jag om böcker som har ett högt tempo och en intrig som riktigt griper tag i en. Stephen Booth har den unika förmågan att göra en relativt medioker intrig riktigt spännande. I jungfrudansen hittar Mark Roper - en parkvakt - Jenny Westons lik vid stensättningen "De nio jungfruarna". Mordet sätts ganska snabbt samman med ett överfall på en kvinna i samma område några veckor tidigare. Nu gäller det för Ben Cooper och Diane Fry att försöka få kvinnan att minnas innan fler offer kommer att falla för mördarens kniv. För att kunna lösa detta måste de lämna sin personliga vendetta åt sidan. Ju längre utredningen framskrider, desto fler frågor dyker upp. Mot slutet tar intrigen en oväntad vändning.

Det som gör Stephen Booth så speciell är hans beskrivningar av såväl miljö som karaktärer. De är så detaljerat beskrivna att det känns som att man själv förflyttas rakt in i boken och får äran att vara med på nära håll.

Det finns dock ett minus: översättningen är lite undermålig på vissa ställen och den skulle utan vidare ha vunnit på en ordentlig korrekturläsning. Den ibland undermåliga meningsuppbyggnaden, syftningsfelen och en del andra fatala språkliga misstag gör att boken är svårläst på vissa ställen. Detta har dock inte avskräckt mig: jag kommer definitivt att läsa fler böcker av denna författare.

Stephen Booths hemsida kan man läsa första kapitlet ur "Dancing with the Virgins" som är bokens originaltitel.



onsdag 4 februari 2009

Tidningen Vi

I tidningen Vi finns det en sida som heter SPRÅKSAMT som jag finner oerhört intressant och rolig. Överskriften till sidan i Nr 1 Januari 2009 heter "VISST ÄR ELLER HUR, SAMMA SOM VISST, ELLER HUR? Det är inte fullt så kryptiskt som det kanske låter. Enligt Ingemar Unge (artikelförfattaren) räknas Eller hur idag som en synonym till javisst och just det. Inget konstigt med det egentligen. I dagens Sverige är det inte ovanligt att man besvarar ett konstaterade med "eller hur". I texten står följande exempel: "Fy tusan vad det regnar!" "Ja, eller hur". Jag har upptäckt att man bara kan säga eller hur i det här sammanhanget till människor som har svenska som modersmål, alternativt till de som har bott många år i Sverige. Jag har flera arbetskamrater som kommer från andra länder i Europa och de tittar på mig som om jag vore ett UFO när jag säger eller hur efter att de har gjort ett konstaterande av något slag.

Eller hur kan också uttrycka ironi eller rentav sarkasm. Ingemar Unge skriver att svaret och är än mer ironiskt:
- Igår fick jag Nobelpriset i litteratur.
- Och?

Enligt Unge ligger man pyrt till hos den typen. Någon tonårsförälder som känner igen sig?

Vidare så får läsarna skicka in ord och uttryck som de tycker att man kan slänga på sophögen. Frasen som har retat många, inklusive mig själv, är följande: "Zlatan tar straffen". Jag håller helt och hållet med att det är Zlatan (eller någon annan för den delen) som lägger den och att det är målvakten som tar den! Eller hur?

fredag 30 januari 2009

En plats i solen av Liza Marklund

"En plats i solen" är en direkt fortsättning på "Livstid" och den åttonde boken i serien om Annika Bengtzon. Huvuddelen av handlingen utspelar sig på Costa del Sol i södra Spanien, där en svensk familj - föräldrarna och två barn - hittas mördad. Polisen tror att det är ett gasinbrott som har gått oerhört fel, men när också två av inbrottstjuvarna hittas mördad förstår de att det ligger något annat bakom. Annika Bengtzon skickas till Spanien för att bevaka morden. Där upptäcker hon att det bodde ett tredje barn i huset - en sextonårig flicka som nu är försvunnen. Annikas nyfikenhet växer och hon dras in en härva av kokain och penningtvätt som berör flera generationer. Hennes främsta mål blir att hitta den försvunna flickan Suzette, och spåren leder henne till Marocko. Bokens berättade tid uppgår totalt till 70 år: från Nazityskland, bondetiden i Sörmland på 1950-talet och till Stockholm, Malaga och Marocko i vår tid.

"En plats i solen" har fått lysande recensioner av allehanda tidningar. Bland rösterna kan man b.la. läsa att boken "är en riktig sträckläsare" (Suzy Persson, Må bra), "De fem första sidorna tar nästan andan ur en ... "(Lars Hedström, Norrbottens-Kuriren) och "Marklund är regerande deckardrottning" (Bodil Juggas, Arbetarbladet).

Som vanligt håller jag inte med till 100%. Visst, språket i boken är bra, dialogerna är rappa och intrigen är hyfsat spännande. Men, det fanns några detaljer som jag störde mig på som är direkt kopplade till intrigen. Annika Bengtzon anlitade en tolk i Spaninen trots att nästan alla personligheter hade kopplingar till Sverige. Det förekommer en hel del såväl spanska som franska meningar i boken, en del översatta och en del inte. Som tur är så är jag en språkmänniska så jag hade inga större problem att hänga med ändå, men det kändes som ett onödigt inslag i boken. Vidare så känns det som att Liza Marklunds böcker blir mer och mer "journalistiska", vilket i och för sig gör böckerna mer trovärdiga på grund av det autentiska inslaget. Att hon är Sveriges regerande deckardrottning håller jag inte heller med om. Karin Wahlberg, Helene Tursten och Camilla Läckberg tycker jag är klassen bättre.

INTERVJU MED LIZA MARKLUND
I en intervju berättar Liza att "En plats i solen" var väldigt rolig att skriva. Alla personer från Livstid finns med eftersom hon blev nyfiken på deras personligheter och ville ta reda på varför de gjorde som de gjorde. Som exempel nämner Liza att hon ville veta om den mördade polisen David Lindholm var en skurk eller inte, och vem poliskvinnan Nina Hoffman egentligen är.

Enligt Liza är Cosa del Sol är ett paradis för såväl nordeuropéer som längtar efter sol, värme och ett lugnare tempo, som personer som har saker att dölja. Hon konstaterar att det finns mycket organiserad brottslighet på Costa del Sol, dit i stort sett hasch och kokain kommer för att sedan föras vidare ut i Europa.

Intervjun avslutas med att Liza Marklund avslöjar att det totalt kommer att bli 11 böcker om Annika Bengtzon, och att hon i stort sett vet vad de återstående böckerna ska handla om.

AUTENTISKA INSLAG I "EN PLATS I SOLEN"
Av ovanstående starkt förkortade intervju med Liza Marklund förstår man att det finns många autentiska inslag i boken. Enliga Liza hör gasinbrott till vardagen i Spanien och alla har ett gaslarm installerat. Liza Marklund och hennes familj bor sedan två år tillbaka i Marbella men är fortfarande skrivna i Stockholm. För att hitta känslan i böckerna åker Liza alltid till platserna hon skriver om. Enligt henne blir närvaron i texten större om hennes fysiska närvaro är färsk, vilket gör att den spanska solkusten alltmer har smugit sig in i hennes böcker. Liza berättar att 40.000 svenskar på Costa del Sol där det också finns svenska skolor, svenska tidningar, en svensk radiokanal, svenska affärer och svenska knarklangare. Gibraltar (som också får besök av Annika Bengtzon i boken) ligger bara en halvtimmes bilresa från Lizas hus.

Källa: Piratförlaget

.